Är det inte så eller..?

                                                                                    Min syn på killar i allmänhet.
Om man är trött på att fixa håret, raka av det. En t-shirt, cardigan och ett par jeans så var det klart.
 Nya polare? Varför de? Man har juh grabbarna, dem snackar ju inte skit.
 Flickvännen dumpar jag när jag har tröttnat, varför dra ut på det när det finns miljontals andra? Man lever ju bara en gång.
 Fan vilken lust jag fick att få lite uppmärksamhet! Ger blondinerna där borta en schysst kommentar så är jag deras gud restan av kvällen, lägger jag ner lite extra tid på bruden med leopard-hotpants kanske jag har en chans att ta med henne hem.

Haha kanske inte, men det är så jag ser det iaf. Sen finns det självklart jätte gulliga killar som inte alls tänker sådär.. Tror jag? Äsch, alla är väl unika, men i allmänhet som sagt så är det så jag ser på de jävlarna.  (;
                                                                    Min dag ointressanta dag:
Vaknade och lacka på mamma som väckt mig för att fråga om jag fortfarande var sjuk, onödigt enligt mig!
Halvsov framför datorn i ungefär en timme sen kände jag att det var dags att börja dagen. Hoppade in i duschen och gjorde sedan ett desperat försök att fixa håret, hopplöst. Felica kom hit, men eftersom jag inte gillar att ha folk här hemma gick vi istället ut på min begäran. Köpte en stor påse godis som Felli inte åt mycket alls utav, så den blev kvar till mig, blä på godis. Vi åkte till trollbäcken eftersom det var brist på saker att göra häromkring.. i Trollbäcken var det inte sånt jävla drag heller så Felicias mamma kom och hämtade oss, dumpade mig vid brandstationen och åkte vidare hem till sig med min blondie.
Från brandstationen knallade jag vidare till bollmoraberg där jag mötte Kricke för att gå ut och gå en stund. Vi gick en bit med hans hund och gick hem till honom för att lämna Molle, hunden. sen gick vi vidare i nån timme men eftersom det är så nedrans kallt ute nuförtiden och jag dumt nog valt ett par tygskor gick vi in och glode på TV. Runt tolv skulle jag hem igen.. När vi står och väntar på min buss inser jag att jag inte vet i helvete vart mitt busskort är nånstanns, i panik letar jag efter det, men eftersom det råkar vara jag så hade jag självklart tappat det någon gång under dagen. Woho! Fick låna Krickes busskort i alla fall så jag kom med bussen. tack!
Så nu har jag inget busskort, känner mig helt  jävla handikappad när jag inte kan åka omkring hur jag vill.. men men, mamma får lösa det där.
Nu är jag trött och skriver typ jätte drygt så jag ska ta och sova..
Saknar lucas<3
pusspuss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0