Moving on -
Ja nu är det över, trotts att det känns som det precis börjat.
Var på Peters begravning i tisdags.. Där fick jag det jag undrat bekräftat, var det ett mord eller självmord?
jag fick inte som jag ville.. Hade hoppats på att det var nån av hans fiender som gått överstyr, men nej.. de här var Peters beslut, tyvärr men så är det.. Peter skickade ett brev till sin vän Magnus från stationen där han sedan väntat på tåget..
i brevet stod det inget om varför, det stod inte förlåt, det stod inte farväl eller ta hand om er. Det ända var:
På min kista ska det vara en djurgårdströja, och så ska det spelas två låtar - en djurgårnslåt ( vet inte vilken det var ) och låten det vackraste jag vet. .
den sista låten var till min mamma, Det vackraste jag vet är att se dig när du sover , osv.. hon sa att han brukade säga att den stämde in på henne och att hon var det finaste han visste, så han bad dem att spela den på hans begravning.. usch jag gråter bara jag tänker på det,,, att vara i mammas situation.. höra den låten, på begravningen. peter ligger i en kista 2 meter bort krossad av sitt eget beslut framför ett tåg.
Jag har gråtit mig till sömns varje kväll nu och jag orkar inte fortsätta så.. men fan va jag saknar Peter.
Dumma jävel vafan skulle han göra så här för?! Jag blir så jävla förbannad, men jag kan ändå inte det, känns inte rätt.. hans beslut, och jag antar att man får respektera det. men han sa inte enns hejdå, jag vaknade på morgonen frågade efter peter så visste ingen vart han var, jag hade nån konstig känsla, eftersom jag vet inte riktigt vad det var, men nått var inte rätt.. jag bad dem ringa efter hnm men ingen hade nån lust. så jag sket it och åkte iväg in till stan för att träffa en kompis spela bränboll och sedan mysa hemma hos min syster..
dagen efter säger steffie att vi måste skynda oss hem eftersom det hänt nått hemskt, hon visste redan vad det var, men jag fick inte veta.
hela vägen hem satt jag och fantiserade ihop olika saker som kunde ha hänt, mormor fått en hjärtattack, morfar glömt att äta och dött eller nått sånt. men aldrig nånsin slog tanken mig att det hänt peter nått, jag tänkte att han satt brevid mamma och tröstade henne.
Nej nu börjar tiden rinna iväg, jag ska iväg till bellut och städa hennes kök, eller vad hon nu sa igår, ^^
puss vet att ni älskar mig <3
Var på Peters begravning i tisdags.. Där fick jag det jag undrat bekräftat, var det ett mord eller självmord?
jag fick inte som jag ville.. Hade hoppats på att det var nån av hans fiender som gått överstyr, men nej.. de här var Peters beslut, tyvärr men så är det.. Peter skickade ett brev till sin vän Magnus från stationen där han sedan väntat på tåget..
i brevet stod det inget om varför, det stod inte förlåt, det stod inte farväl eller ta hand om er. Det ända var:
På min kista ska det vara en djurgårdströja, och så ska det spelas två låtar - en djurgårnslåt ( vet inte vilken det var ) och låten det vackraste jag vet. .
den sista låten var till min mamma, Det vackraste jag vet är att se dig när du sover , osv.. hon sa att han brukade säga att den stämde in på henne och att hon var det finaste han visste, så han bad dem att spela den på hans begravning.. usch jag gråter bara jag tänker på det,,, att vara i mammas situation.. höra den låten, på begravningen. peter ligger i en kista 2 meter bort krossad av sitt eget beslut framför ett tåg.
Jag har gråtit mig till sömns varje kväll nu och jag orkar inte fortsätta så.. men fan va jag saknar Peter.
Dumma jävel vafan skulle han göra så här för?! Jag blir så jävla förbannad, men jag kan ändå inte det, känns inte rätt.. hans beslut, och jag antar att man får respektera det. men han sa inte enns hejdå, jag vaknade på morgonen frågade efter peter så visste ingen vart han var, jag hade nån konstig känsla, eftersom jag vet inte riktigt vad det var, men nått var inte rätt.. jag bad dem ringa efter hnm men ingen hade nån lust. så jag sket it och åkte iväg in till stan för att träffa en kompis spela bränboll och sedan mysa hemma hos min syster..
dagen efter säger steffie att vi måste skynda oss hem eftersom det hänt nått hemskt, hon visste redan vad det var, men jag fick inte veta.
hela vägen hem satt jag och fantiserade ihop olika saker som kunde ha hänt, mormor fått en hjärtattack, morfar glömt att äta och dött eller nått sånt. men aldrig nånsin slog tanken mig att det hänt peter nått, jag tänkte att han satt brevid mamma och tröstade henne.
Nej nu börjar tiden rinna iväg, jag ska iväg till bellut och städa hennes kök, eller vad hon nu sa igår, ^^
puss vet att ni älskar mig <3
Kommentarer
Trackback
